|
Historik |
|
Det var dåvarande
folkpartiregeringen med statsminister Ola Ullsten i spetsen som vi har att
tacka för att m/s Visby och |
|
hennes syster blev till. Då i slutet av 1970-talet var det varvskris i Sverige och som
ett desperat försök att rädda |
|
Öresundsvarvet försökte man locka Rederi AB Gotland att beställa två nya
färjor. Rederiledningen var skeptisk men med |
|
statliga subventioner så lyckades man från regeringen att få dem
att tänka om. |
|
Den 25 januari 1980
sjösattes den första av dessa två färjor som senare under året kom att döpas
till m/s Visby. (M/s Visby |
|
från 1972 fick i samband
med detta byta namn till m/s Drotten.) Hon levererades till rederiet den 10
oktober och ankom till |
|
Visby för första gången
den 12 oktober 1980 med kapten Bengt Gottfridsson som befälhavare. |
|
Nu är det inte riktigt
sant att hon ankom till Visby första gången den 12 oktober 1980 för hon var
faktiskt (med |
|
Öresundsvarvet som redare) under en av sina första provturer på besök i Visby
hamn en natt för att prova att lägga till. På |
|
denna provtur var det
kapten Henry Persson som var befälhavare. På kommandobryggan fanns även
kaptenerna Bengt |
|
Gottfridsson och Bertil
Ahlqvist som då fick tjänstgöra som lotsar in till Visby hamn. Detta besök i
Visby var innan dopet så |
|
officiellt hette hon då
inte m/s Visby utan bara ”m/s ÖV278” |
|
M/s Visby var
specialbyggd för att kunna manövreras i den gamla delen av Visby hamn. I
början av 1980 beslutade Gotlands |
|
kommun att bygga ut
hamnen söderut med två nya färjelägen (nr 5 o 6) men det första av dessa
lägen blev inte klart att |
|
användas förrän till
sommaren 1981. I gamla hamnen var det bara 6 meter djupt och m/s Visby som
skulle ha haft ett |
|
djupgående på 4,85 meter
hade vid leveransen 5,05 meter trots att ”hängdäck” (däck 4) och
stabilisatorerna ännu inte var |
|
monterade. |
|
Efter en del justeringar så sattes hon i trafik under hösten 1980. Men det blev genast
vissa problem när man skulle lägga ut |
|
på grund av djupgåendet
och även en del andra småfel inträffade, bland annat en läcka i ett
kylvattenintag så hon togs ur |
|
trafik och fick gå tillbaka till varvet i Landskrona för att
rätta till felen. När hon sen kom tillbaka till Gotland gick hon till Slite |
|
och lades upp under vintern i väntan på att det första
färjeläget i nya hamnen skulle bli klart. |
|
Den 31 maj 1981 var färjeläge nr 5 i nya hamnen klart att kunna användas
och m/s Visby sattes i trafik på riktigt för första |
|
gången. |
|
Nämnas kan också att
riksdagen den 2 juni 1981 beslutade att varvsindustrin i Landskrona och
Sölvesborg skulle läggas ner, |
|
så m/s Visby och hennes
syster är några av de sista stora passagerarfartygen som i sin helhet byggts
i Sverige. |
|
M/s Visby gick sedan i gotlandstrafik
fram till den 30 december 1989.
De första åren i Rederi AB Gotlands egen regi och de |
|
sista två åren chartrad
av N&T Gotlandslinjen. |
|
Mellan åren 1990 och 1997
var hon utchartrad till Sealink
British Ferries UK sedermera Stena Line UK. Under
den perioden |
|
var hon namnändrad till först Felicity och sedan Stena Felicity. |
|
Efter perioden i
Irländska sjön chartrades hon av det nybildade rederiet Destination Gotland
AB (sedermera helägt |
|
dotterbolag till Rederi
AB Gotland) och återkom till gotlandstrafik den 1
januari 1998. När hon återkom till Gotland fick hon |
|
tillbaka namnet Visby som
hon hette fram till den 13 januari 2003 då hon fick namnet Visborg (när nya m/s Visby |
|
levererades). |
|
Den 29 mars 2003 gick hon
sin sista tur i gotlandstrafiken för Destination
Gotland AB och återlämnades därmed till |
|
moderbolaget Rederi AB Gotland. Hon lades först upp i Kappelshamn,
men fick flyttas tillbaka till Visby efter några blåsiga |
|
dygn med nordliga vindar då det inte var lämpligt att ligga där. |
|
|
|
Gotlandsbolagets färger
med den ursprungliga gula randen längs sidan. |
|
I början av juli 2003 sålde Rederi AB Gotland
m/s Visborg till ett dotterbolag till Polferries. Hon döptes
om i samband med |
|
detta till m/s
Scandinavia och sattes från och med den 16 juli in på rutten
Gdansk-Nynäshamn. När hon stävade in i |
|
Nynäshamn den 17 juli
2003 inträffade något mycket unikt, hon hade därmed lagt till i Nynäshamn
med tre olika namn |
|
(Visby/Visborg/Scandinavia) under ett och samma år. |
|
Den 8 maj 2015 gick hon sin sista tur
från Nynäshamn till Gdansk för Polferries. Hon såldes tidigare under året till Ventouris |
|
Ferries i Grekland för leverans i slutet av maj 2015. I samband med
detta byter hon namn till m/s Rigel II och sätts från och |
|
med juli 2015 i trafik
mellan Durres i Albanien och Bari i Italien. |